'

Va stark Isabelle, va stark!

Vaknade ungefär vid 9 imorse, är ju inställd på det sen sverigeresan. Usch jag har gråtit i princip sedan jag vaknade och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, men jag måste va stark för Simons skull känner jag. Han ska ju inte må dåligt bara för att jag gör det.

Har satt igång en tvätt men vill inte packa upp för jag är rädd att känna Simons doft och få gråtattack igen.

Pusss älsklingar ♥

SAKNAR DIG SIMON!!!!!<3<3

(Förlåt för deprimerande inlägg) Funderar på att göra om bloggdesignen snart :)

sv: Hej Isabell (: va roligt att du läser bloggen! alltid kul att höra någon uppskattar det man ändå lägger ner en del tid på. angående det här med din pojkvän, så hoppas jag att jag kommer kunna hjälpa dig!

det är riktigt tungt, vet ju bara hur det var själv. fast simon&jag har ju gått andra hållet jämnfört med er. Samtidigt som det stärker förhållandet JÄTTE mycket, så tar dte också mycket energi, tyvärr. försöker tänka tillbaka till när jag och simon fortfarande hade distans. vi sågs ju MAX två gånger i månaden. jag vet inte hur ni har det ekonomiskt, men försök åka till varandra på helgerna och loven. men mina tips för att få det att funka är att snacka i telefon EN till FLERA gånger om dagen. dock ska man INTE ringa om man inte känner det finns något att prata om. och inte flippa om den andra inte kan prata. sen WEBCAM! bästa uppfinningen, speciellt om du har mick! då kan ni både se och prata, blir lite mer verkligt. skicka massa sms dagligen, mms. allt handlar egentligen om att man måste skapa en "verklig" bild av den andra när den är borta. förstår du, det hela kommer bli lättare att ta sig igenom.

och jag håller verkligen tummarna för er. tänk ett år sen kan ni vara nära igen! stå ut, det funkar. speciellt om man har ett MÅL.



bara skriv om det skulle vara något, behöver du stöd på msn så kan du få den med <3 ok?

håller tummarna - massa kramar på dig!